Kurt Larsson

Hälsningar från Salta, Argentina
Hej! 
Skickar här en hälsning från Salta.Bilden är tagen i närheten av där jag bor. Omgivningen lämpar sig väl för lite strövtåg ibland. Här går det mot vinter vilket märks på temperaturen. ....lite mer svensk sommar nu så här på senhösten. 
Hoppas allt är väl med Er alla. Försöker hålla mig uppdaterad med vad som händer hemma i Sverige. Sporten är en viktig sak: Både glädje och sorg ...Leksand är sorgeämnet. Hockey VM pågår i skrivandets stund och det verkar ju ganska ok. Fotbolls VM drar också igång snart och det märks här i Argentina. Kul att Sverige är med : men ärligt talat. ...har dom någon chans att ens kunna rubba något annat lag i sin grupp. Jag är nog ganska pessimistisk här. Jag hoppades på en Zlatan i form....Vi behöver någon /några storstjärnor i laget om vi ska lyckas med det där lilla extra i ett stort mästerskap. Lite kul är att här i det fotbollstokiga Argentina är Zlatan en storstjärna. Alla vet vem han är. Lite kul för mig som svensk med stort fotbollsintresse. 
Världsläget är det inte så lätt att sia om men visst lever vi i en allvarlig tid. Läser mycket svensk media, kanske pga lathet. Lite lättare med språket. Höll andan ett tag när Trump och Nordkoreas ledning hotade varandra som mest. Även kriget i Syrien berör. Naturligtvis också situationen i Israel. Vad som händer i Sverige känns också viktigt. Flyktingsituationen exempelvis är en stor utmaning. Här tänker jag på att vi européer måste vara generösa. (Inte naiva som vi ofta varit. ...men vi behöver ha hjärta för människor som har det svårt ). Jobbade med ensamkommande ungdomar från Afghanistan innan jag åkte hit till Argentina och det lärde mig mycket. Man behöver lära känna människor personligt för att förstå deras livssituation. Varje människa är även unik och vi behöver bemöta den enskilda människan i just hennes situation. 
Det senare tar jag med mig hit till Sydamerika också. Det är lätt att generalisera men varje individ har sitt livsöde. Varje individ är också älskad av Gud och skapad till hans avbild. Det är också nyttigt att själv få känna av livet som "invandrare ". Det är lätt att identifiera sig med utanförskapet som många flyktingar känner när man själv lever i en annan kultur. Språket är en viktig bit där jag ibland upplever väldig frustration pga att jag inte kan uttrycka mig och förklara mig på ett tillfredsställande sätt. Ändå har jag tagit detta steg att flytta hit under ett par år helt frivilligt. Jag har även haft tid för att kunna förbereda mig innan. Ändå är språk och kultur så svårt att anpassa sig till. Tänk då alla flyktingar som kommer exempelvis till Sverige nästan helt oförberedda och med fruktansvärda trauman i bagaget. Tycker att det är tydligt att det blivit en tuffare atmosfär hemma i Sverige vilket märks inte minst inom politiken. Detta var några personliga reflektioner från mig här på andra sidan jordklotet.
Här i Salta rullar livet vidare. Som jag skrivit tidigare så flyttade jag efter vårt bröllop till det hus som min fru Vicky äger. Vi har byggt till lite under sista tiden. Inga dramatiska tillbyggen men ändå gjort lite förändringar. Fick förlängt visum i 3 månader till genom att betala en avgift till Migraciones. Så vår bröllopsresa blev uppskjuten. Åker i slutet av juni en vecka till Brasilien om allt går om vi tänkt. Behöver ju lämna landet var tredje månad pga förlängt visum. 
I dagarna har Rehabiliteringscentret blivit färdigt så vi väntar på själva invigningen. Renoveringen av byggnaden har tagit mycket längre tid än det var sagt men det blir väldigt fint. Vi fortsätter att arbeta med personliga kontakter med människor med sociala problem men hoppas även snart få komma igång på Centret tillsammans med myndigheterna. Behoven är stora och det känns som att det man gör är bara en droppe i havet. Vi jobbar mera med kontaktverksamhet och samtal än direkt rehabilitering. Det senare kräver oerhört mycket och de resurserna har vi inte i nuläget. Däremot så slussas människor in i vår kyrka/församling genom kontakterna som tas. Där finns det människor som fångar upp de som är nya och som har behov. Här finns möjligheter till att få rådgivning, gemenskap och inte minst förböner. 
Till sist vill jag önska Er all allt gott och det största av allt. ..nämligen GUDS VÄLSIGNELSE 
Saludos de Salta, Argentina 
 
Hälsningar från Salta, Argentina
Hej! 
Skickar här en hälsning från Salta.Bilden är tagen i närheten av där jag bor. Omgivningen lämpar sig väl för lite strövtåg ibland. Här går det mot vinter vilket märks på temperaturen. ....lite mer svensk sommar nu så här på senhösten. 
Hoppas allt är väl med Er alla. Försöker hålla mig uppdaterad med vad som händer hemma i Sverige. Sporten är en viktig sak: Både glädje och sorg ...Leksand är sorgeämnet. Hockey VM pågår i skrivandets stund och det verkar ju ganska ok. Fotbolls VM drar också igång snart och det märks här i Argentina. Kul att Sverige är med : men ärligt talat. ...har dom någon chans att ens kunna rubba något annat lag i sin grupp. Jag är nog ganska pessimistisk här. Jag hoppades på en Zlatan i form....Vi behöver någon /några storstjärnor i laget om vi ska lyckas med det där lilla extra i ett stort mästerskap. Lite kul är att här i det fotbollstokiga Argentina är Zlatan en storstjärna. Alla vet vem han är. Lite kul för mig som svensk med stort fotbollsintresse. 
Världsläget är det inte så lätt att sia om men visst lever vi i en allvarlig tid. Läser mycket svensk media, kanske pga lathet. Lite lättare med språket. Höll andan ett tag när Trump och Nordkoreas ledning hotade varandra som mest. Även kriget i Syrien berör. Naturligtvis också situationen i Israel. Vad som händer i Sverige känns också viktigt. Flyktingsituationen exempelvis är en stor utmaning. Här tänker jag på att vi européer måste vara generösa. (Inte naiva som vi ofta varit. ...men vi behöver ha hjärta för människor som har det svårt ). Jobbade med ensamkommande ungdomar från Afghanistan innan jag åkte hit till Argentina och det lärde mig mycket. Man behöver lära känna människor personligt för att förstå deras livssituation. Varje människa är även unik och vi behöver bemöta den enskilda människan i just hennes situation. 
Det senare tar jag med mig hit till Sydamerika också. Det är lätt att generalisera men varje individ har sitt livsöde. Varje individ är också älskad av Gud och skapad till hans avbild. Det är också nyttigt att själv få känna av livet som "invandrare ". Det är lätt att identifiera sig med utanförskapet som många flyktingar känner när man själv lever i en annan kultur. Språket är en viktig bit där jag ibland upplever väldig frustration pga att jag inte kan uttrycka mig och förklara mig på ett tillfredsställande sätt. Ändå har jag tagit detta steg att flytta hit under ett par år helt frivilligt. Jag har även haft tid för att kunna förbereda mig innan. Ändå är språk och kultur så svårt att anpassa sig till. Tänk då alla flyktingar som kommer exempelvis till Sverige nästan helt oförberedda och med fruktansvärda trauman i bagaget. Tycker att det är tydligt att det blivit en tuffare atmosfär hemma i Sverige vilket märks inte minst inom politiken. Detta var några personliga reflektioner från mig här på andra sidan jordklotet.
Här i Salta rullar livet vidare. Som jag skrivit tidigare så flyttade jag efter vårt bröllop till det hus som min fru Vicky äger. Vi har byggt till lite under sista tiden. Inga dramatiska tillbyggen men ändå gjort lite förändringar. Fick förlängt visum i 3 månader till genom att betala en avgift till Migraciones. Så vår bröllopsresa blev uppskjuten. Åker i slutet av juni en vecka till Brasilien om allt går om vi tänkt. Behöver ju lämna landet var tredje månad pga förlängt visum. 
I dagarna har Rehabiliteringscentret blivit färdigt så vi väntar på själva invigningen. Renoveringen av byggnaden har tagit mycket längre tid än det var sagt men det blir väldigt fint. Vi fortsätter att arbeta med personliga kontakter med människor med sociala problem men hoppas även snart få komma igång på Centret tillsammans med myndigheterna. Behoven är stora och det känns som att det man gör är bara en droppe i havet. Vi jobbar mera med kontaktverksamhet och samtal än direkt rehabilitering. Det senare kräver oerhört mycket och de resurserna har vi inte i nuläget. Däremot så slussas människor in i vår kyrka/församling genom kontakterna som tas. Där finns det människor som fångar upp de som är nya och som har behov. Här finns möjligheter till att få rådgivning, gemenskap och inte minst förböner. 
Till sist vill jag önska Er all allt gott och det största av allt. ..nämligen GUDS VÄLSIGNELSE 
Saludos de Salta, Argentina